Forrgar, sondag, var en dag som manga dagar har i Newcastle. Under dagen hade jag och Erika inte gjort sarskillt mycket. Endast vilat ikapp oss sedan gardagens utflykt. Vi satt alltsa inne och vardade var solbranna medan vi gottade oss i att vi antligen fatt tillgang till internet! Med mer an en veckas internetfria dagar fanns det en hel del att ta igen.

Men sa kom aven denna dag till sin anda och det var dags for lilla mig att hoppa in i duschen. Dock hinner jag inte sta dar sarksillt lange forran en visa Erika skrek "Lisa! Kom hit!!!"

Min forsta tanke var att Erika far val lov att vanta tills jag ar klar, men sa fanns det dar nagonting i Erikas rost som fick mig att ta pa mig handduken och ga ut.
Det forsta jag far syn pa ar en Erika som star uppflugen pa sin sang och darrande pekar pa sin resvaska nere pa golvet. "En skalbagge! En skitSTOR skalbagge" Aterigen sager mitt undermedvetna mig att inte ens Erika kan vara sa radd for en skalbagge, och mycket riktigt. Nar jag lyfter pa resvaskan sa kilar en KACKERLACKA ilfort over golvet, letar sig efter vaggen och riktar in sig pa Erikas nattygsbord. Dock sa har jag hamtat en mapp och stoppar den lille krabaten och slungar istallet ut den mitt pa golvet igen. Under hela tiden ropar Erika "Man far inte doda den! Da kommer det bara fler!!" Jag forsoker skyffla upp den pa mappen men den tycks hela tiden kana ivag. Erika tar da mod till sig och hjalper mig genom att putta upp den mot mappen med hjalp av ett papper. Dock rakar kackerlackan skjutas ratt mot mina hander vilket gor att jag reflexmassigt slapper allt och sa ratt som det var stod vi bada tva helt plotsligt uppe pa Erikas sang, fastklamrade i varnandra.

Kackerlackan hamnar pa rygg sprattlar och utfor nagot som liknar hipphopp-konster da han snurrar omkring pa sin rygg. Tillslut tar vi dock vart fornuft tillfanga och bestammer oss for att avlagsna besten fran rummet och tar till mappen och pappret igen. Kackerlackan maste ha blivit yr eller nagot for den lag och spelade dod pa rygg. Tro mig det var den inte, sag nog allt hur den rorde pa sina langa antenner eller vad det nu heter...

SA, efter mycket om och men fick kackerlacken sitt fritt fall fran femte vaningen och vi atervande in.
Hursom sa var Erika fortfarande uppe i varv och pratade om nagon superstor kackerlacks-drottning som var bosatt i lagenhetshuset och att den hon haft pa rummet endast var en liten anhangare. Sa sangar drogs ut, det kikades bakom nattygsbord, vi los till och med under sangarna m.m. men Erika tycks fortfarande vara lite skarrad.
Lisa: Vill du sova hos mig i natt?
Erika (lattad): Ja, tack! :)

Sa, efter att aven sakerstallt mitt rum fick jag antligen ga in i duschen igen och gora mig klar. Tillslut fick alltsa aven jag ga och lagga mig. Skont. Kan dock meddela att vi bada sov lite oroligt denna natt.

Nej, nu har vi lunch.
Ska kaka vara lunchmackor, vilka vi hunnit bekanta oss med valdigt val vid det har laget...

Det  var allt fran mig.
Vi hors.
Lisa

PS. lagger upp lite bilder fran kvallen ocksa... DS




Den ar MYCKET storre an vad den ser ut att vara..